Brokiga Bellevue

I mars publicerades mitt och Erik Abels reportage om Bellevue i GP:s helgbilaga Två Dagar. Bellevue är ett industriområde som inte ser mycket ut för världen. Men jag tycker det är en av Göteborgs mest intressanta platser. Här kan du hitta Göteborgs största moské, den estniska båtklubben Estonia, loppmarkander, Moussas Orientlivs och Kvibergs Handelsträdgård, som funnits sedan 30-talet.

Stadens mellanrum har det kallats, platser i väntan på att något ska hända. En slags revor i landskapet, ofta i gränszoner där stad och land möts och övergår i varandra. De finns i stadslandskap över hela världen, ofta i industri- eller hamnområden. Det kan vara ytor som verkar tömda på innehåll – övergivna och skräpiga – men som också är laddade av betydelse.

- Ett remarkabelt ställe som säger förbannat mycket om vår tid och den blandning av människor som bor i Göteborg. Jag bor själv vid Avenyn, men det är mycket mer liv här, säger Jan Jörnmark, forskare i ekonomisk historia, om Bellevue.

Jan Jörnmark beskriver mekanismerna bakom områden som Bellevue. Under första halvan av 1900-talet anlades ett band av industrier i städernas ytterkanter, utanför de äldre stadskärnorna, men på platser som var lätta att nå med kollektivtrafiken. Under 60-talet byggdes motorvägssystemen och med dem växte nästa randområde med industrier fram.
- Torslanda, Sisjön eller Åbro låg plötsligt bättre till. Det ledde till att de äldre, mer citynära industri­områdena blev oattraktiva och priserna föll.
Industrilokalerna började användas till andra, ofta lågavkastande verksamheter av väldigt blandat slag; marknader, reparationsfirmor och olika typer av föreningar. Men en marknad eller förening ger sällan tillräckligt med avkastning för att underhålla fastigheterna. Efter ett tag börjar det bli ganska förfallet.

Samma mekanismer har gällt världen över, i såväl Detroit som i Bellevue eller Kvillebäcken.

Reportaget finns tyvärr inte på nätet.

Foto: Erik Abel

Leave a Comment

Filed under Okategoriserade

Kommentera