Att uppfinna ett plåster

 

 

 

 

 

 

 

Ibland känner jag mig så trött på ”entreprenörs-stories”. Det verkar som att alla började i en källare med tomma händer. Alltid samma dramaturgi. Historien om tekniken bakom plåstret Mepitel som Tomas Fabo på Mölnlycke Health Care tagit fram är väl inget undantag. Men den är bra:

När Tomas Fabo började på Mölnlycke Health Care som produktutvecklare på 80-talet var han ute hos kunder i sjukvården en gång i veckan för att lista kundproblem.

Han såg patienter som grät av smärta när deras sår skulle läggas om. Sjukvårdspersonalen hade blivit blinda för detta. De hade mer inställningen att har man sår så gör det ont. Men ibland är det bra att se saker utifrån.  Tomas Fabo satte problemet högt upp på sin lista över viktiga kundproblem.

Men så kom massa annat emellan.

Några år senare skulle kollega André som var labbkemist  gå i pension och Tomas hjälpte till att gå igenom hans material. André tog fram en burk med kladdig massa – som slajm – och som han fått många år tidigare från en kemiförsäljare. Då kom Tomas att tänka på det gråtande patienterna och på att han letat efter ett material som är självhäftande men lossnar relativt lätt. Han fick provet och började tillverka prototyper. Då hade Mölnlycke Health Care inte ens ett eget labb.

Tomas  fick jobba hemma i köket. Sedan kom han överens med en man på fastighetsavdelningen som hade pengar över i sin budget. Så de hyrde en arbetarbod som vi ställde längst bort vid vattenfallet i Mölnlycke där det inte syntes. Där höll Tomas till med sina prototyper.

Ganska snart började han impregnera nät med de här materialen. Sedan sökte Mölnlycke patent och hade fantastiskt tur. Det visade sig nämligen att  bara några månader senare sökte en konkurrent patent på nästan exakt samma idé. De använde också ett nät och silikongel. Det här uppdagades 1,5 år senare och det hade varit väldigt snopet om Mölnlycke väntat lite till med att söka.

Sedan dess har tekniken utvecklats och används till flera olika produkter. Tomas plåster säljer numera för miljarder varje år.

Intervju med Tomas Fabo kan man läsa i dagens GP, ekonomibilagan.

Leave a Comment

Filed under Okategoriserade

Kommentera