Kerstin Sjödén

I år  har jag skrivit om:

Minesto som gör el av tidvatten.

Mattias Åkerberg som gör ett nyhetsbrev om reklambranschen.

Villervalla, ett snabbväxande företag som gör barnkläder.

Den skådespelande kontorschefen Per Frisack på Lindahls advokatkontor.

Preswede som gör maskiner för kosmetiska behandlingar.

Susanne Bjärsvik som utvecklar batteriet till Volvos Hybrid Plugin.

Våren 2009 jobbade jag på wired.com. Där lärde jag känna Randy Alfred. Han är redaktör för denna bok om uppfinningar som förändrat världen. Själv bidrar jag med kundvagnens historia.

Numera jobbar jag regelbundet för GP:s ekonomibilaga, med första publicering 9 december. Känns roligt.

Annars har jag mest jobbat för GP under hösten. Jag har skrivit om bronies – vuxna män besatta av My little Ponies – för GP nöje. Jobbat för Två Dagar. Gjort privatekonomijobb för GP: s ekonombilaga. Har haft fullt upp.

Nu är det dags att fakturera. Det är det tristaste jag vet. Men liksom nödvändigt.

Nu har jag börjat jobba igen efter att ha varit föräldraledig. Skolstartskänsla. Men lade inte helt ner frilansandet helt under föräldraledigheten.

Förra helgen publicerades ett reportage om äventyr i Två Dagar. Det handlar om att allt fler utmanar sig själva i äventyrligheter. Klättrar i berg, drar till USA för att cykla ett halvår, deltar i lopp som pågår ett helt dygn. Varför?  Finns inte på nätet tyvärr.

Har gjort lite småintervjuer, ett jobb för GP:s konsumentsidor. Men nu börjar jag alltså på riktigt.

Enligt Röda Korsets medicinska uppslagsverk 1932.

Det är ett tag kvar innan Google Translate översätter lika flyhänt som C-P30 och R2-D2

8 januari 1954 skickar IBM ut ett pressmeddelande. Deras 701:a har lyckats översätta ett stycke ryska till engelska. Professor Leon Dostert, som arbetar med projektet, deklarerar att ”även om det ännu inte går att mata in en rysk bok i ena änden av datorn och få ut en engelsk på andra sidan så kommer maskinöversättning utvecklas enormt de närmaste tre till fem åren”.

Så otroligt snabbt gick det kanske inte. Men visst har maskinöversättning blivit väldigt mycket bättre.  Google Translate översätter idag 58 olika språk. Även IBM, Microsoft och Systran har sysslat med maskinöversättning länge. Och i Göteborg arbetar Aarne Ranta på Chalmers med EU-projektet Molto. Målet är att få fram pålitliga översättningar för nischade områden. Enligt Aarne Ranta kommer det alltid finnas översättningar som inte går att automatisera. Därför krävs samarbete mellan människa och maskin. Men det finns också områden där maskinerna kan klå människan.

Jag håller just nu på med ett reportage om maskinöversättning och hur det påverkar översättarbranschen. Smarta översättaren Ida Johansson har hjälpt mig med researchen. Återkommer när artikeln publicerats.

Vintern 2005 läste jag journalistik på Skurups Folkhögskola. Torsdagarna dedikerade jag åt Skurups-Posten. Herregud vilken prestationsångest vi hade. Och vad vi slet.

Efter måndagens utvärdering av det senaste numret, som skedde med sammanbitna miner och noll distans, promenerade vi bort med väggtidningen till Skurups Bibliotek där den hängdes upp till allmän beskådan. Skurups-Posten skrevs ut på A3-papper på skolan skrivare.

Jag tänker på Skurups-Posten när jag besöker Chalmers studentprojekt Formula Student. Det är en 15-poängskurs där målet är att bygga en racerbil som ska tävla mot andra bilar byggda på universitet runt om i världen. Bilen har en budget på 1,5 miljoner kronor. Bara SKF har bidragit med kullager motsvarande 80 000 kronor. Fast 1,5 miljoner kronor är tydligen inte så mycket när man bygger bil. En av utmaningarna på kursen ligger i begränsningarna, säger kursansvarige Jonathan Rice när jag intervjuar honom för en GP-artikel.

Så var det för oss med Skurups-Posten också.

I nästa söndags GP kan man läsa mer om Chalmers Formula Student. Vill du istället kika närmare på Skurups-Posten (på vår tid jobbade vi dock bara i en kanal, dvs väggtidning) tittar du in här.

Veckans ord på torsdagar och engelskaglosor på fredagar. På låg- och mellanstadiet klarade jag läxorna galant.

Det blev värre på högstadiet. Jag grät över matteboken och pappa kallade mig dum höna. En gång rymde jag hemifrån på grund av en läxa i hemkunskap. Det var den där uppgiften där man skulle möblera sitt framtida hem med hjälp av en Ikeakatalog och en budget på 10 000 kronor. Jag minns att jag satsade på ljus furu men kommer inte ihåg varför jag blev arg och rymde (jag rymde dock aldrig under längre tid än två timmar och sällan längre än till källaren).

Hursomhelst. I GP (bara papper tyvärr) har jag skrivit om läxor. Det är en av de vanligaste orsakerna till bråk i barnfamiljer. Ändå är det få föräldrar som ifrågasätter dem. Dessutom finns en risk att läxor reproducerar klassojämlikhet. Har du föräldrar som inte kan språket och inte är högskoleutbildade blir det svårare att få hjälp hemma.

Men en skola behöver inte ha läxor. I reportaget pratar jag med Johan Skage på Rotundaskolan i Västerås. Det är helt läxfri skola.

Sedan rutavdraget infördes har det vuxit upp en hel liten industri kring läxläsningen. Många hyr in någon som hjälper till. Parallellt har läxor blivit en form av socialt arbete där organisationer som Röda Korset, Individuell Människohjälp och Svenska Kyrkan anordnar gratis läxhjälp, ofta i förorterna.

För egen del blev jag lite bättre på att göra läxor utan tårar under gymnasiet. Även den där hemkunskapsuppgiften blev inlämnad. Jag fick det tarvliga betyget 4++- på det framtida hemmet i furu.